För första gången på länge har dottern och jag varit på en shoppingrunda i stan och ekiperat oss inför våren (som i och för sig känns långt borta, men förr eller senare kommer den ju...).

Jag fick en trevlig blus, modell längre i blått och vitt. Den ska vara lite skrynklig och det gillar jag. Allt som slipper stryklas är en hit!  En beige kofta slank också ner i påsen. Det blev inte billigt, men jag hade faktiskt en kupong på 100 kr och dessutom hade butiken påskrabatt. Man fick välja en ballong och i den låg en lapp som talade om hur många procents rabatt man fick på en vara. Så båda plaggen blev iallafall billigare...  

Tänk att lite shopping skapar mersmak. Egentligen behöver jag ingenting, men jag är sugen på en ny vårjacka, snygga byxor, nya jeans och så vidare...

Dottern blev glad för nya, beiga byxor, fräscha Converese och en flickig top. Nu är vi redo för våren!

PS Dottern har tagit bilderna.

Fortfarande har vi ihållande vinterkyla och isen ligger långt ut i viken, men snö har vi, som tur är, inte. Vår efterlängtade lördag började med en långpromenad med Chili och därefter påbörjades förberedelserna inför resan... Snart bär det iväg!!!

Jag har dessutom gjort ett jättejobb. Här hemma är jag lite dålig på att sätta in mina viktiga papper i pärmar så när mobilen gick sönder var jag tvungen att sortera allt i jakten på kvittot. Det tog två timmar... Idag satte jag in allt i pärmar och det tog ytterligare två och en halv timme. Jag insåg att jag inte har gjort detta sedan augusti 2008 och nu har jag lovat mig själv att inte vänta lika länge nästa gång. Under de två senaste åren har jag fått ångest av blotta åsynen av pappershögen... Men nu är det gjort och därför är jag värd en stor skål med ...

...

...G O D I S!

Ifall jag inte hinner in här innan vi åker vill jag önska alla ett skönt sportlov!

Idag har jag hållit igång konstant sedan jag gick upp. Handlat, städat och bakat(!!!). I morgon är det den dag min man han våndats inför i ungefär ett halvår. Han fyller 50 år... 

Det är i och för sig ingenting unikt; många har gjort det före honom, men man kan ju inte förneka att det är en av livets milstolpar. Vi har reflekterat mycket kring tiden... och dagarna som går. Livet går ju så fort!

Ångest och åldersnoja är två ord, som tydligt beskriver hur det har varit en tid hos oss. Ska man fira eller inte? Ska man ha en artikel på familjesidan eller inte? Ska man ha brakfest eller liten uppvaktning? Resultatet blev: ingen artikel i tidningen, ingen brakfest men en liten uppvaktning  med familjen och hans närmaste släktingar (mina släktingar bor ju 50 mil bort så de får fira honom till sommaren när vi är i stugan).

Trots att vi inte blir så många är det ändå mycket att förbereda och jag har som sagt gjort mig till och bakat tårtor. Det är ju inte min favoritsysselsättning eftersom det oftast blir fel, men dagen till ära så bakade jag t o m två. De är dock bara halvfärdiga ännu, så jag vågar inte ropa hej! Men håll med om att det ser rätt OK ut hittills!

I morgon är alltså en annan dag! Det kommer att  bli en bra dag! 

PS Om ni undrar över maten så har vi catering (man vill ju hinna njuta av högtidsdagen  ) 

Årets första dag skålades in

och fyrverkerierna smällde.

Vi är stolta över lilla Chili

som inte är rädd för smällarna,

trots att hon är rädd för

så mycket annat.

I morse sov vi ända till kl.10

och utanför fönstret

öste regnet ner.

Inte ens Chili pockade på att få 

slå en drill...

Efter vår dagliga långrunda

började vi rensa våra garderober.

Jag är så nöjd, med utrensningarna. 

Men det var inte lätt...

Eftersom jag har krympt

hängde det alldeles för mycket 

för stora kläder.

Röda korset nästa!

Jag kom även till insikten att jag INTE

behöver köpa träningsstrumpor

eller svarta nylonstrumpor i diverse tjocklekar

på säkert två år.

Nu känns det som jag har lite koll

på lådor och hängare!

Jag är också GLAD för att jag hade LUST att göra detta.

Jag hade ENERGI!

Det måste betyda att jag har lyckats

vila upp mig i mellandagarna.

Här kommer  lite ljus i vintermörkret...

Härmed önskar jag alla, inklusive mig själv,

ett riktigt

GOTT NYTT ÅR

2012

Idag för 15 år sedan träffade jag min man för första gången på John Bull i Lund. Jag har funderat och reflekterat över den fantastiska resa vi har gjort tillsammans under den här tiden. Det har inte alltid varit helt enkelt, men vi har ridit ut några stormar och stärkta gått vidare.

Femton år har gått fort, men vi har fyllt dagarna med mycket glädje och jag hoppas att vi får många och långa år till, som vi kan blicka tillbaka på när vi "blir gamla".

Vi firade lite extra ikväll med att öppna en champagne Nicolas Feuillatte - och den var himmelsk!  "Elegant, gemytlig, mångsidig, genuin, kreativ, generös och glamorös" och sägs vara nummer 1 i Frankrike. En årgångschardonnay i all sin glans... Ingenting går upp mot en riktigt fin champagne!

Tittar man bara ut kan man inte tro att det är första advent i morgon. mina penséer som jag planterade i våras blommar fortfarande, liksom sommarmalvan M har i sin lilla rabatt.

Tittar jag däremot i kalendern inser jag faktum... det ÄR första advent i morgon... Det har resulterat i att alla adventsstakarna har letats fram. Ljusen är det allra mysigaste i december!

Nej, förresten. Ljusen i kombination med doften av glögg och nybakade lussekatter är det allra mysigaste!

Lussekatterna bakades dock under viss vånda och dottern har lovat sig själv att aldrig mer baka lussebullar!!! Först gick elvispen sönder, sedan jäste degen inte så bra, sedan glömde hon att de skulle jäsa igen och penslade för tidigt. Hon var inte glad...

Då lämnade vi lussekatterna och gick ner till invigningen av nya torget i byn. Scoutersna sålde korv och det serverades glögg. Lite småmysigt.

När vi kom hem hade bullarna verkligen jäst! Swooosh in i ugnen! Trots mycket vånda blev de underbart goda!!!

Vi är bara inne i mars månad och jag har redan bakat bullar för andra gången i år!!! Kan det vara så att jag håller på att utvecklas till en BULLMAMMA?

Nej, så illa är det inte. Här går nog gränsen för mina bagarkunskaper. Cupcakes har ju blivit så modernt, men det är inget för mig...

(fotot taget med min Xperia)

Nu har stumpan här hemma haft ganska hög feber i fyra dagar och än har hon inte påvisat några tillfriskningstecken. Jag har konstaterat att hon har influensa (men inte svininfluensa). Det blir till att vabba hela veckan...

Nu läste jag också att inkubationstiden varierar mellan en och sju dagar, så än kan jag inte ropa hej! Vi hoppas verkligen att vi slipper bli sjuka och att stumpan blir frisk till helgen för då skall alla hennes kusiner ha kusinträff i Lund (och jag och maken har bokat rum på Grand).

Jag får nog handla mer frukt i morgon... "ett äpple om daggen är ju bra för maggen".   

I kväll har jag varit och tränat på Friskis och Svettis igen. Just nu är jag inne i en Indoor Walking-period. Riktigt bra konditionsträning och det behövs!!!

Ha en skön kväll!